thinnyskinnyme

Mitt första delmål är 65 kg. Nu väger jag 70 kg.

Fem kilos viktminskning kommer göra gott för mitt självförtroende!

De viktigaste reglerna:

* Jag har inget tålamod, så det viktigaste är att jag ska HA TÅLAMOD!!! Ge inte upp efter lite misslyckande eller felsteg!! STÅ UT!!!

* Gör av med mer energi än vad jag får i mig. Vilket betyder att jag ska äta mindre och träna mer. Jag älskar att träna så det kommer nog inte bli problem. Det viktigaste för mig är bara att få bort mina dåliga vanor som gör att jag äter fast jag inte är hungrig eller att jag äter mer fast att jag är mätt!

Don´t just wish for it, WORK for it!!!

It´s only in my head.

Jag vet. Men så simpelt är det inte. Jag är trött på att misslyckas. Till slut ska jag lyckas. Idag har väl inte varit den bästa dagen. På morgnarna håller jag mig i tyglarna och äter så lite som möjligt och dricker mig mätt men sen spårar det ur mer och mer per dag.

Jag har fått sanningen slängd i huvudet på mig ett flertal gånger nu. Skolsystern sa till mig att jag var överviktig. Då kände jag att jag bara ville sjunka genom jorden. Så nu till nästa år när vi ska väga och mäta oss så ska jag väga mycket mindre, så att jag är underviktig enligt den skalan. IN YOUR FACE skolsystern!!

Det är så jag känner. Jag vill att alla ska se att jag kan lyckas, fullfölja någonting och bli jävligt het på kuppen!

Men hur börjar man. Bäst sätt...

Ja jag vet, göra av med mer energi än vad jag får i mig. Men en bra start kanske är en fasta? Eller att jag strategiskt drar ner på matintaget för att minska magsäcken. Jag ska kunna leva som vanligt under tiden. Har skolan och annat att tänka på.

För det första så måste jag klara av att äta lite en HEL dag, inte bara på morgonen!!!!

Mer om mina metoder sen.

Jag är en sorglig fan. En sorglig fet fan. Jag har länge haft en massa teorier för att komma till rätta med mig själv. Men det är bättre att inse att det är jag själv som gjort mig till den jag är. Jag är en sorglig fan.
Mitt förstånd säger att jag inte kommer bli lyckligare av att gå ner i vikt. Men jag vill bli av med äckelkänslan. Jag vill bli självsäker och vacker. Jag vill inte längre kämpa med mitt självförtroende och känna att jag hela tiden är den fula. Jag vill bli snygg som stryk. Trött på att vara sedd som en fet och tråkig människa.

Det finaste som finns är höftben, revben, nyckelben och ryggraden. För att inte prata om de prickarna ovanför skinkorna.

Men allting man ser på mig är bristingar på höften och valkande fett överallt.
Jag är så jävla trött på att ha komplex för min dubbelhaka, mina valkar, mina armar. För hela min kropp!

Det är aldrig någon som har sagt till mig att jag är snygg eller har snygg kropp. Jag känner mig så jävla osynlig och fel. Allting är fel!

Känslan för mig själv måste ändras.

Grejen är den att jag älskar att träna, att röra på mig. Nyttig mat gör mig hög. Det är den dumma tjejen inom mig som säger att jag inte är värd bättre, det är den som äter massa godis, snacks och som ger efter för snabbmat och sånt som ger mig ångest direkt efteråt.

Mitt mål är inte någon speciell vikt. Allt jag vet är att jag inte vill väga 69kg som jag gör nu. Allt jag vet är att jag vill att mina höftben, nyckelben,revben, ryggraden och prickarna ovanför rumpan ska synas. Allt jag vet är att jag inte vill ha tjocka armar. Allt jag vet är att jag vill ha en platt tränad mage.

Allt jag vet är att jag vill vara vacker, snygg, självsäker och modig.