Looking down to the ground

Jag vet att jag inte verkar veta vad jag håller på med, jag skriver vad jag ska göra också blir det oftast tvärt om. Jag verkar amatöraktig och omotiverad. Men det är just vad jag är!
Jag är ny med detta, att faktiskt kämpa för vad jag vill istället för att skada mig själv genom tröstätning. Jag har sedan många år tillbaka haft ångest och hat mot mig själv för att jag känner mig så misslyckad. It´s in my head.
Varje väg/resa börjar med ett steg

Jag måste få testa mig fram, känna på det. Jag är fruktansvärt bra på att planera men inte på att följa planering. Ja jag är omotiverad för jag är rädd att jag ska göra fel och hata mig själv för det. Jag ger upp efter minsta motgång fast att detta är mitt mål, fast att jag mår skit över att inte kämpa. Jag har ju kontrollen egentligen men jag använder den inte. Jag vill ju klara detta, jag vill kämpa, våga släppa och skapa nya rutiner, följa min planering och träna tjockigheten av mig. Jag är trött på att hela tiden tänka hur jag ser ut och kolla ner, jag är trött på dåligt självförtroende, jag är trött på mitt självhat och på att inte få känna att jag lyckas.

Jag vill börja med små steg.
Det viktigaste är att ta sig tiden att träna och äta rätt, planera, följa det och motiveras!

Jag ska känna mig fram, göra detta utan krav, andas och kämpa uttahelvete!

Allting är ju bara dumma och idiotiska rutiner. Börjar jag med nya rutiner så smått kommer de snart sitta. Jag tror på mig själv, att jag kan. FÖR ATT JAG VILL!

Topp hälsa här kommer jag!
Nystart forever!
Självförtroende!

Kommentarer
Postat av: E

Precis samma sak för mig, jag kan aldrig hålla mig till mina planeringar.

2012-05-29 @ 04:19:29
URL: http://bestfriendwithana.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0