thinnyskinnyme

Igår hade jag ännu en sån dag. Jag hatade världen och alla mina nära. Jag var arg på mig själv, för att jag slarvar och för att jag inte är bättre än jag är. Jag försökte ta tag i mig själv, tänka och lugna ner mig. Nu är jag tillbaks. Jag ska promenera bort ångesten nu. Ut och gå tills jag inte vill gå mer. Jag vill låta mina fötter ta mig till en ny plats. Jag vill åstadkomma något. Nu ska jag dra. Jag har alltid något att klaga på. Att jag gick upp för sent, att jag ätit för mycket och att jag inte gör si eller så. Jag är trött på mig själv. Men på samma gång mår jag bra. Tjoho, sjukhuvudet är på plats igen!