en resa på 1000 mil börjar med ett enda fotsteg
Jag tänker alltid: nu är det starten. NU HÄNDER DET! men sen gör jag misstag med flit, jag äter fel, äter inte alls eller äter för mycket. Jag längtar, tänker när det ska hända, när det kommer. Planerar, känner, ångestar, håller på som ett jäkla psyko. Vill bli smal, snygg, det enda jag vill . Jag vill räcka till, jag vill kunna visa mig på magdansen med en vetskap om att jag har gått ner i vikt, blivit smalare och fastare. Jag vill kunna sitta ner utan att hålla för magen, jag vill kunna bada på badhus utan att tänka hur folk ser på mig. Jag vill att folk ska titta på mig och tänka "Fan vad smal hon har blivit!" Jag vill bli snyggast, hälsosammast, mest attraktiv av alla. Jag vill LYSA upp ett rum när jag går in i ett rum. Jag vill att alla ska säga att jag är snyggast i klassen
JAG VILL FINNAS!
Och det är värt precis allting. Det är värt allt godis, alla onyttiga saker, det är värt alla överflödiga timmar på gymmet. För jag vet att det lönar sig efteråt, jag blir lyckligare, känner mig bättre, oövervinnlig.
Alla misslyckas. Jag också, jag önskar att jag kunde se misslyckande som en del av att lyckas. Det kommer hända. Jag önskar att jag kunde låta bli skafferiet, stanna tio sekunder innan och tänka efter varför jag vill ha de där godisbitarna, är det bara för att se om jag är ett mirakelfall som klarar att äta godis och annat onyttigt, inte träna och ändå gå ner massa i vikt. Egentligen vet jag att det inte kommer hända, men som sagt jag gillar väl spänningen. Fucking sjukt.
Ny vecka & Nya tag
Veckomålen fungerade ju ett tag, varför fortsatte jag inte, det hade kanske gått bättre. Varför fortsätter jag ta mat fast att jag nästan aldrig är hungrig. Jag mpste sluta fråga mig varför, sluta tänka på vad som hade kunnat vara, nu är det som det är och det är dags att tänka framåt och vad jag kan göra NU för att göra det bättre.
VECKANS MÅL!
Tänka på nuet. Vad jag kan göra nu för att göra det bättre. T.ex. innan jag öppnar skafferi dörren så ska jag tänka efter i några sekunder om jag verkligen vill detta och varför, vad det ger mig. Är jag inte hungrig så är jag inte hungrig. När jag sitter vid middagsbordet så ska jag ta lite mindre än vad jag tror gör mig mätt. Om jag får ångest så ska jag tänka: "Vad kan jag göra nu?"
JO! Jag kan ta en promead, sticka till gymmet eller träna styrka hemma.
Att gå ner i vikt handlar inte om en liten förändring, ett litet steg som gör att man går ner i vikt direkt och sen behöver man aldrig mer tänka på det. Viktnedgång är en lång process som följs av misstag och framsteg. Det krävs MOTIVATION och PLANERING i mängder och att man tror på sig själv.
Jag tror att jag blev lite klokare av detta inlägget, hoppas ni också blev det.
JAG VILL FINNAS!
Och det är värt precis allting. Det är värt allt godis, alla onyttiga saker, det är värt alla överflödiga timmar på gymmet. För jag vet att det lönar sig efteråt, jag blir lyckligare, känner mig bättre, oövervinnlig.
Alla misslyckas. Jag också, jag önskar att jag kunde se misslyckande som en del av att lyckas. Det kommer hända. Jag önskar att jag kunde låta bli skafferiet, stanna tio sekunder innan och tänka efter varför jag vill ha de där godisbitarna, är det bara för att se om jag är ett mirakelfall som klarar att äta godis och annat onyttigt, inte träna och ändå gå ner massa i vikt. Egentligen vet jag att det inte kommer hända, men som sagt jag gillar väl spänningen. Fucking sjukt.
Ny vecka & Nya tag
Veckomålen fungerade ju ett tag, varför fortsatte jag inte, det hade kanske gått bättre. Varför fortsätter jag ta mat fast att jag nästan aldrig är hungrig. Jag mpste sluta fråga mig varför, sluta tänka på vad som hade kunnat vara, nu är det som det är och det är dags att tänka framåt och vad jag kan göra NU för att göra det bättre.
VECKANS MÅL!
Tänka på nuet. Vad jag kan göra nu för att göra det bättre. T.ex. innan jag öppnar skafferi dörren så ska jag tänka efter i några sekunder om jag verkligen vill detta och varför, vad det ger mig. Är jag inte hungrig så är jag inte hungrig. När jag sitter vid middagsbordet så ska jag ta lite mindre än vad jag tror gör mig mätt. Om jag får ångest så ska jag tänka: "Vad kan jag göra nu?"
JO! Jag kan ta en promead, sticka till gymmet eller träna styrka hemma.
Att gå ner i vikt handlar inte om en liten förändring, ett litet steg som gör att man går ner i vikt direkt och sen behöver man aldrig mer tänka på det. Viktnedgång är en lång process som följs av misstag och framsteg. Det krävs MOTIVATION och PLANERING i mängder och att man tror på sig själv.
Jag tror att jag blev lite klokare av detta inlägget, hoppas ni också blev det.
Kommentarer
Trackback
